Amarone är förbannat gott. Punkt. Nåja, lite kan jag väl berätta. Druvorna är de tre klassiska Corvina, Rondinella och Molinara, men det finns även lite Corvinone här. Kan inte påstå att jag känner den.
Har varit hos Tommasi och hälsat på. Det var ett mycket kärt besök. Här kan ni läsa om det.
Valpolicella i Venetien är ett fantastiskt område att göra vin på. Inte så tjusigt. Men vin kan de.
Det är mörkrött i färgen och doftar russin, körsbär och fat. Smaken är lite som besk romrussin. Nu tycker jag att romrussin aspirerar till den absolut äckligaste glass som påkommits, men som vin är det en gåva. De pressade torkade druvorna ger mig alltid ett leende på läpparna. 2008:an är lite strävare än de tidigare årgångarna jag testat. Men väl värt pengarna.
Den går att lagra ett bra tag. Men jag dricker gärna nu.
Ciao.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar